A nom nom nom…

Vi snackade lite Erik och jag om rutinerna på morgonen eftersom jag inte var så trygg med dem och det slutade med att vi bestämde att jag tar nattpasset och han på morgonen. Jag är väl inte så glad över det, men Erik har ju rätt – Han jobbar. Jag håller med. Well, well om några månader är detta över. Det är bara att bryta ihop och gå vidare.

Jag har kikat lite på mina anteckningar under några dagar och inser att Åskar faktiskt sover på ungefär samma tider och vi går ut på ungefär samma tider. Känns tryggt att det blir likadant. Ju mer jag lär känna honom desto bättre kan vi bygga en varaktig relation.

Idag har vi varit runt kvarteret i solen. Känns så skönt att inte vilja rusa iväg och huttra omkring. Låta Åskar få upptäcka och skutta. Han går så fint i kopplet, som om han aldrig gjort annat. Det är ändå lite tryggt för mig att han är kopplad för han är en jäkel på fart numera. Tjuuuuuppppp säger det så är han halvvägs uppför slänten. Visserligen funkar inkallningen bra, men vill inte misslyckas med honom. Vi tränar inkallning ändå, när han har nosen i diket o.s.v. Han har ett ganska tjurigt temperament när det vill sig. Ja, det har ni ju fått se lite prov på.

När/om han biter i kopplet säger jag ”NEJ”, då sätter sig Åskar och får en godis. Åskar älskar godis. Just nu kör vi lite foder eftersom de kulorna är bra storlek, men vi har köpt levergodis också som vi gör till små bitar. Det funkar bra för honom. Att få godis ur bollen är också jättekul. Tänkte gömma godis i toarullar sen också. Det är ju jättebra återvinning och en bra och lagom aktivitet.

Att sitta funkar bättre och bättre. Så fort han kommer in sätter han sig och har god kontakt. Den där godisen vill han verkligen ha till varje pris. Idag kunde han t.o.m. posera lite och sitta kvar så att jag fick några foton. I vanliga fall sprätter han iväg precis. Svårt med skarpa foton på en som aldrig är still.

Dagens utmaning var att gå nära bilar och cyklar idag – Jätteläskigt!

sitter2  sitter godis

Sitta och få godis är bland det bästa som finns. Där ser ni såret på min tumme också – Vilde!
Bookmark the permalink.

2 Responses to A nom nom nom…

  1. ÅsaJ says:

    Jättesöta bilder på liten sötnöt!

  2. Anneli says:

    Det är svårt att ta bilder. Han är ju på G hela tiden. Hit och dit, upp och ner… Men lyckades med några sitt-bilder som var någorlunda stilla iaf…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − 19 =