Ja jösses vad 8 veckor kan skena iväg. Nu är det liksom slut på ledigheten. Bara imorgon kvar och en helg. Sen ska jag hoppa i jobbkläderna igen. Jobbkläder och jobbkläder, alltså eh jeans.
Det var fantastiskt förra veckan med huset fullt av Beaglar och jag har såklart lite bilder kvar. Det är en otrolig skillnad med lite äldre Beaglar och jag är glad över att se att livet med Beagle kan bli bra mycket lugnare. Bärsa och Chili gick var nöjda efter långpromenad och gick och lade sig. Åskar blir en vrålapa precis efter och man blir alldeles matt av ljudet. Idag när han ylade och skällde ramlade det ner saker från diskbänken. Snacka om decibel!
När Erik vaknade idag vid 6.00 sa han ”Älskling, det blir nog sol idag.” Härligt, tänkte jag. Då kan vi ta en bra promenad jag och Vrålapan (Ja, han får heta så nu). Jag tog det rejält lugnt på morgonen och jag hade tur, för Åskar accepterade att Erik gick utan honom. Han hoppade upp i sängen igen och vi låg kvar. Skönt. Sen framåt nio-tiden började han krångla lite och det var väl lika bra att gå upp då. Vi gick ut och det såg fint ut ute. Några blåa moln och inte så kallt. Hade t.o.m. 3/4-byxor på. Hoppfullt och lovande. Sen frukost och Skrället gick och sov.
Jag städade undan lite och sen framåt straxt efter elva började Odjuret (kärt barn har många namn) ljuda igen. Dags att ta den där långpromenaden. Nja, inte riktigt lika fint väder men ändå uppehåll och väder har aldrig avskräckt mig. Vi tog oss ut och när vi hade gått ungefär femhundra meter öppnade sig himlen. Det var lika bra att fortsätta gå. Åskar behöver ju fortfarande ”gå på toa” oavsett väder och jag var redan dyngsur.
Fast han bryr sig ju inte!
Jag hoppas att mitt nya jobb innebär lite lugn och ro och att det kan vara en språngbräda in till ett bättre liv. Jag saknar trygghet just nu och hoppas att jag kan landa i de här uppgifterna och inte vilja gå vidare, bara känna mig lugn med att gå till jobbet som vanligt. Det har varit ganska turbulent år 2016 hittills och mitt friår verkar ha slutat bra. Friåret i sig har bara varit bra för mig men hetsen runt omkring har varit jobbig.
När Vrålapan slutat vråla kanske jag skriver ett nytt inlägg – Kan ju ta hur lång tid som helst!